Falu Elnät: När stormen Johannes satte organisationen på prov
När stormen Johannes drog in över Dalarna i slutet av december 2025 förändrades läget på bara några timmar. Tusentals av Falu Elnäts kunder blev utan el, stora delar av luftledningsnätet skadades och hundratals personer behövde samordnas i ett omfattande återställningsarbete.
Genom att arbeta i sina ordinarie driftprocesser med stöd av Digpros dpPower kunde Falu Elnät skapa struktur, bibehålla kontrollen och stärka verksamhetens operativa resiliens under en av de största störningarna i bolagets historia.
När stormen slog till
Falu Elnät, en del av Falu Energi & Vatten, ansvarar för eldistribution till omkring 34 000 kunder i Faluns kommun. Nätet omfattar cirka 4 400 kilometer hög- och lågspänningsledningar, varav en betydande del fortfarande består av luftledning på landsbygden.
Den 27 december 2025 slog stormen Johannes till med full kraft. På bara några timmar gick driftläget från normalt till ett omfattande krisläge. Vid 13-tiden hade driftcentralen tre högspänningsfel registrerade. Tre timmar senare hade antalet ökat till 24 – en dramatisk ökning jämfört med normalläget där ett högspänningsfel ungefär en gång i månaden är vanligt. Samma eftermiddag stod över 8 000 kunder utan el.
Dagen efter blev omfattningen tydlig. Nedblåsta träd, trasiga stolpar och miltals med luftledning på marken krävde omfattande reparationsinsatser. Situationen försvårades ytterligare när snöstormen Anna drog in några dagar senare och täckte förödelsen med ett tungt täcke av snö och följdes av temperaturer ned mot –30 grader lokalt. Det tog totalt 19 dagar av intensivt arbete innan den sista permanentboende kunden åter fick strömmen.
Varje minut räknades
“På bara några timmar hade ett normalt driftläge förvandlats till ett av de mest omfattande återställningsarbetena i Falu Elnäts historia.” – Tony Östh, Driftingenjör Falu Elnät
Under de första dygnen handlade allt om att skapa kontroll i ett läge där förutsättningarna förändrades från timme till timme. Nya fel uppstod innan de gamla hunnit åtgärdas. Vägar blockerades av nedfallna träd, stolpar låg omkullvälta och när snöstormen Anna drog in försvårades arbetet ytterligare. Samtidigt väntade tusentals kunder på att få tillbaka elen medan temperaturen fortsatte att sjunka. Varje beslut behövde fattas snabbt – och på rätt underlag.
Den akuta utmaningen handlade även om att snabbt skapa en organisation som var tillräckligt resilient för att hantera ett snabbt växande antal fel, samordna resurser från hela landet och samtidigt behålla kontroll över information och arbetsflöden.
Genom att aktivera Elsamverkan kunde ett hundratal personer från olika nätbolag snabbt mobiliseras. När resurser från hela landet skulle samordnas blev ett gemensamt arbetssätt avgörande för att upprätthålla hög effektivitet och kontroll genom hela insatsen.
Organisationen behövde snabbt kunna:
- skapa en gemensam och aktuell lägesbild över skador och pågående insatser,
- prioritera och koordinera hundratals arbetsuppgifter i ett snabbt föränderligt läge,
- ge externa montörer tillgång till rätt nätinformation och arbetsunderlag,
- dokumentera både akuta fel och provisoriska lagningar för att säkra det fortsatta återställningsarbetet,
- samordna resurser, material och arbetslag från ett stort antal nätbolag,
- säkerställa att ordinarie driftprocesser fungerade även under extrem belastning.
Struktur som skapade handlingskraft
Falu Elnät valde att arbeta helt enligt sina ordinarie driftprocesser i Digpros dpPower-plattform även under krisen. Det var möjligt tack vare ett långsiktigt arbete med att digitalisera i verksamheten och etablera digitala arbetssätt i organisationen. När krisen väl var ett faktum fattade Falu Elnät ett aktivt beslut om att hålla fast vid dessa arbetssätt, i stället för att övergå till parallella eller manuella rutiner. Det gav en viktig grund för att kunna samla information, samordna resurser och behålla en gemensam lägesbild även under mycket hög belastning.
Alla driftstörningar registrerades i projektmodulen Organizer där skador och fel kopplades direkt till kartan. Ärenden rapporterades löpande av driftcentral och montörer ute i fält, vilket skapade en gemensam och aktuell lägesbild för hela organisationen. Under perioden registrerades omkring 720 driftärenden.
När många provisoriska reparationer behövde genomföras skapades snabbt en gemensam mall i dpWebmap där samtliga tillfälliga lagningar dokumenterades. Det gjorde det möjligt att efter stormen övergå från cirka 720 akuta driftärenden till omkring 380 konkreta återställningspunkter som kunde planeras och följas upp systematiskt.
För de externa montörerna blev dpWebmap ett viktigt stöd under de extrema förhållandena som rådde. Med den enkla mobila lösningen, och en kort introduktion, kunde de snabbt orientera sig i nätet, hitta fram till arbetsplatser, se matningsvägar och rapportera nya fel direkt från fält.
Parallellt organiserades arbetet geografiskt med tydliga ansvarsområden, dagliga morgonmöten och fasta rutiner för in- och utcheckning av personal, vilket gjorde det möjligt att samordna som mest över 130 personer, varav omkring 100 arbetade ute i fält.
Erfarenheterna från stormen visar att resiliens inte enbart handlar om robust infrastruktur, utan också om väl fungerande processer, gemensamma arbetssätt och systemstöd som gör det möjligt att fatta rätt beslut under press.
Med stöd av Digpros system kunde Falu Elnät:
- samordna över 130 personer från ett tjugotal olika nätbolag,
- registrera och följa upp cirka 720 driftärenden,
- dokumentera alla provisoriska lagningar för senare permanent återställning,
- ge externa resurser snabb tillgång till aktuell nätinformation,
- skapa en gemensam lägesbild genom hela händelsen.
Systemstödet gjorde att ordinarie arbetsprocesser fungerade även under ett omfattande krisläge, vilket minskade risken för informationsförluster och gjorde återställningsarbetet mer effektivt.
Efterarbetet
Efter stormen fortsatte arbetet med att återställa nätet permanent. Luftledningar besiktigades, provisoriska lösningar ersattes och delar av det skadade nätet byggdes om till markkabel för att minska sårbarheten inför framtida oväder.
Stormen gav också flera viktiga lärdomar:
- vikten av att tidigt aktivera elsamverkan,
- att snabbt kunna ta emot och organisera externa resurser,
- värdet av ett gemensamt arbetssätt,
- att ordinarie driftprocesser fungerar även i kris,
- att ett väl integrerat GIS- och driftstöd skapar den gemensamma lägesbild som krävs för effektiva beslut.